Vad är viktigast för oss inom pimpelsporten? Att utforma sporten till fördel för dem redan inbitna eller att medvetet utforma den i syfte att försöka locka nya förmågor. Frågan är högst relevant och varje klubb bör diskutera hur man gör idag, och hur man bör agera i framtiden. För egen del är jag övertygad om att vi måste locka nya förmågor till sporten för att den skall utvecklas på sikt men då krävs det också att vi i vissa fall frångår vår egoism och egna trygghet. Och detta gäller ända upp från Sportfiskarnas tävlingskommitté till gräsrötterna i våra klubbar.

Två exempel:

Dec 2011. Ett välkänt gäng inbitna fiskare från Hälsingland ger sig ut över sjön Ullungen en kall decembermorgon. Det är tävling och för första gången på 10 år är jag med på Lucianappet. Jag kör på det jag kan under tävlingen men resultatet är dessvärre inte särskilt imponerande (trots att jag säkert är i topp vad gäller fysisk kapacitet gentemot de andra). Dom flesta seniorer och veteraner har betydligt mer i vikt än mig. Väl hemma hos mina föräldrar berättar farsan att jag missade den fläck som brukar vara bäst (nu för tiden) på Ullungen med si så där 1,5 meter (det gick tydligen en liten kant där). Han gick dit efteråt och fick några bra hål.

Mars 2013. Kvällen innan tävling på Grängen. Farsan ska inte vara med, p.g.a. ett trasigt knä, och berättar för min kusin Erik utifrån ett antal landmärken var det kommer att nappa bäst på ett relativt stort område. Mycket riktigt, Erik blir tvåa och ettan sitter också på nämnd fläck.

Tjusningen med pimpelfisket, d.v.s. att med erfarenhet, planering och utförande få mest fisk, kan ses ur en tudelad verklighet. För samtidigt som det är en konkurrensfördel att veta mer än andra (det är ju just det man vill), så kan det enligt mig påverka nyrekryteringen negativt om vissa vet för mycket för ofta. För vilken nybörjare finner en tjusning i att bli sist i resultatlistorna tävling efter tävling bara för att de erfarna vet mycket mer? Få personer med tävlingsdjävulen i sig i alla fall. Men har vi för vana att köra våra tävlingar på exakt samma vatten där alla kan sina fläckar, kanter och stenar år efter år så bygger vi defacto vår egen grav för nybörjare. Dom har banne mig inte en chans att hävda sig! Jag, som erfaren tävlingsfiskare som t.o.m. är sprungen ur bland annat Ullungens vatten, hade inte en chans mot de som varit med på alla tävlingar som anordnas där de senaste åren. Hur skulle det då vara med en färsking? Hur känner denne sig i bilen på väg hem? Och vad motiverar denne att åka iväg på nästa tävling där återigen alla andra vet allt om sjön?

Konklusion: Jag tror inte vi kommer locka tillräckligt många nya till sporten om vi inte vågar utmana och bjuda på oss själva oftare. Att våga ha olika tävlingsformer, kanske räkna olika fiskarter och välja udda sjöar ökar självfallet slumpfaktorn roll. Det kan faktiskt innebära att någon kan skrälla, att även nybörjare kan känna att de har en chans. Men då gäller det alltså att vi lämnar vår trygghetszon, att vi medvetet söker nya outforskade strategier.

Och det är utifrån denna utgångspunkt som jag och Daniel diskuterade fram våra motioner till tävlingsmötet (dom kan ses som exempel på hur man skulle kunna få fler att få upp ögonen för sporten). För skulle jag vara egoistisk så vet jag att enbart abborre passar mig bäst (helst också stora tävlingsområden på alla tävlingar där jag kan springa min mil, fiska ensam medan många av er andra får trängas närmare starten). Jag vet att Sveg inte är en av dem klubbar som har problem att sätta samman 4-mannalag inför dm och sm (men vet samtidigt att många andra mindre klubbar har problem). Jag vet också att ju mindre seniorklassen blir, ju större chans har jag ju själv att nå framgång på SM. Men är det så jag bör tänka? Mitt svar är nej, vad är ert?

Min förhoppnings är således att vi väcker denna fråga till liv, för jag tror den är avgörande för pimpelsportens framtid.

/Martin Södergårds

Nu finns handlingarna till tävlingsmötet den 15 nov ute för läsning. Här kan man bland annat läsa om hur tävlingskommitén ställer sig till de olika motionerna som skickats in.

Känns rent spontant som att det kan bli heta debatter kring vissa motioner sett till hur tävlingskommitén har valt att motivera sina förslag till beslut. Kanske lika hett kring den kommande verksamhetsplaneringens inriktning och fokus? Jag hoppas åtminstone det, pimpelsverige behöver syna sig själv i sömmarna.

Om ni har idéer och inspel kring materialet men inte kan närvara på mötet, kontakta mig så ska jag försöka ta med mig frågorna in i "heta rummet".

Läs här:
http://www.sportfiskarna.se/Aktiviteter/SportfiskarnaTävling/Demokrati/tabid/501/Default.aspx

/Martin

Jag har hållit mig på ett litet avstånd gällande frågan om SM i pimpel 2015 men nu är det dags att sätta pennan till verket. Många är det som har riktat kritik åt många håll, allt från Sportfiskarnas hantering av ärendet till Norsjös krav på att få arrangera ett öppet SM. Jag märker att den gemensamma nämnaren för de flesta är att inläggens faktamässiga grund är ytterst tunn samt att åsikterna istället baseras på rykten, spekulationer och antaganden. Personligen tycker jag att inlägg som baseras på rykten och antaganden är i det närmaste farliga men i denna debatt har de faktiskt en betydelsefull roll och ett egenvärde. För det säger givetvis något om att vi inom HELA pimpelorganisationen har ett förbättringsarbete framför oss vad gäller kommunikation och dialog. Den bollen tror jag både Sportfiskarna och distrikten tar på sig och diskuterar en första omgång på tävlingsmötet i november (som jag hoppas blir välbesökt??).

Nu till mina åsikter gällande sakfrågan om Öppet SM eller ej som faktiskt också ges stor plats i debatten.

Ifjol hade vi den mildaste vintern på 25 år. En majoritet av de svenska pimpeldistrikten kunde därmed inte genomföra sina DM tävlingar och därför kunde de inte heller fastställa vilka som kommer att tävla på 2015 års SM. Att det började pratas om ett eventuellt öppet SM var enligt mig logiskt, inte minst p.g.a. att man hade gjort en liknande lösning några år tidigare när Norsjö stod som arrangör. Det var med andra ord inget extraordinärt som jag reflekterade särskilt mycket över då, men som jag såg som en möjlig lösning förutsatt att någon arrangör ville och kunde ta på sig ett sådant arrangemang.

Ett däremot stort problem, som jag såg det, var dock att Sportfiskarna ännu inte hade någon arrangör till SM- 2015. SM i pimpel är ett stort arrangemang att ro hem och med mindre än ett år kvar fanns alltså inga alternativ. Därför låg min oro alltså snarare i att SM 2015 skulle bli inställt än om det skulle bli tal om ett öppet SM eller inte.

För några veckor sedan (tidigare kunde ingen ha vetat med säkerhet att det skulle bli öppet SM) ställde Norsjö, som ENSAM klubb i hela pimpelsverige, sina tjänster till förfogande efter att Sportfiskarna i augusti hade genomfört ytterligare en intresseinventering i distrikten. Alla klubbar hade möjlighet att ansöka om arrangemanget, det hoppas jag att ni vet, men bara en visade alltså intresse.

Nu hade alltså Norsjö endast ett halvt års planeringstid till SM-dagarna och istället för att ”vänta in isen” till årsskiftet, januari eller februari för att samtliga distrikt möjligtvis skulle hinna genomföra DM och DM serier och sedan anmäla deltagare till SM arrangören ville man hellre ha en tydlig tidplan till förfogande från Sportfiskarna redan nu. Det tydliga kravet från Norsjös sida var (ganska logiskt tycker jag) att arrangemanget i så fall skulle vara ett öppet SM. Det skulle ge dem viss arbetsro eftersom man i större utsträckning kunde sätta upp tidsplanen själva samtidigt som man redan hade en arbetsmodell för hur man skulle genomföra ett sådant typ av arrangemang. En förutsättning från Norsjös sida var dock att en majoritet av distrikten såg detta som en bra lösning. Och beskedet Norsjö fick från Sportfiskarna var att en majoritet av distrikten ställde upp på en sådan lösning. Detta har jag själv tagit reda på genom att kontakta Sportfiskarna och Norsjö. Om det sedan även finns ett ekonomiskt incitament från Norsjös sida, d.v.s. att man tänker sig använda intäkter för att ha en anställd för arrangemanget, bör det väll innebära bra förutsättningar för ett bra genomfört arrangemang? I mina öron låter det jättebra.

Då kommer vi till nästa knäckfråga. Sportfiskarna hade alltså i detta läge endast en intresserad klubb i pimpelsverige för Pimpel SM 2015 ett halvår innan det skulle genomföras. Detta trots att man hört sig för i alla distrikt. Vintern närmade sig med stormsteg och drog man ytterligare på beslutet skulle antagligen Norsjö anse att det är för kort om tid för att göra ett bra arrangemang med konsekvensen att de skulle hoppa av. Och då hade vi stått där utan SM arrangör. Vad göra i detta läge? Vad skulle ni göra?

För mig personligen är svaret givet. Tack Norsjö för att ni tog på er arrangemanget!

Men kritiken kring detta ärende har alltså inte låtit vänta på sig, inte bara mot Sportfiskarna utan även mot Norsjö. Det pratas om bojkott. Att öppna SM borde förbjudas och att man som klubb inte ska kunna ställa krav om hur man vill arrangera SM. Alla har givetvis lika stor rätt att uttrycka sin åsikt men jag vill samtidigt skicka en angenäm passning till er, för detta går enligt mig att ordna på ett mycket enkelt, men samtidigt svårt, sätt. Ta själva ert ansvar nästa gång en liknande situation uppkommer (för det kommer den att göra, tro mig). Släpp ”nån-annan-ismen”, d.v.s. att någon annan ska lösa uppgiften och inträd er i rollen som problemlösare istället för problemkonstaterare. I debatten väntar jag fortfarande på det första konkreta förslaget kring hur SM arrangemanget 2015 skall lösas om Norsjö får nog av kritiken och hoppar av. Jag väntar med spänning för att se hur många som vill fylla kostymen som grenansvarig för pimpel då Thomas ”rosa mössan” Larsson troligtvis kliver av sitt uppdrag inom det närmsta året. Jag ser också fram emot att se hur stor uppslutning det blir på tävlingsmötet i november. Helt enkelt, ta chansen om ni anser er ha idéerna, strukturen och ansvaret. Pimpelsporten behöver verkligen ert engagemang!

Kommande år hoppas jag således att vi har fler intressenter till SM än någonsin och att alla i sin tur har reservplaner om isarna inte visar sig hålla. Jag hoppas att alla kan genomföra DM som tänkt, att informationskanalerna från Sportfiskarna och distrikten fungerar klanderfritt och framförallt att vi har det förbaskat roligt tillsammans.

Tack för ordet.

Martin Södergårds