Senast SM var i Dalarna

Vi tar en liten tillbakablick till 2010 och SM på Tisjön.
Då skerv jag såhär.

Måndagkväll, täppt i näsan och sjukt trött. Det är vad som är kvar efter SM-helgen i Malung för min del. En helg där man mest fick glädjas för andra. Med facit i hand så är inte det helt fel heller. Jag kan inte minnas senast man vart berörd på en pimpeltävling. Men det gick inte att bli annat när man såg glädjescenerna vid invägningen där Hanse Rehnman står och jublar medans han kramar om sonen Mikael, mer känd som Baddarn. När han sedan går därifrån kan några tårar på Hanses kinder urskiljas och då förstår man ändå hur stort det är med SM för oss inbitna pimpelfiskare till trots att det för alla "Svenssons" är helt obegripligt och ointressant. Men vi "tokar" förstår och jämför det med vilket Sm-guld som helst.



Men hela dramat började inte där. För min del som inte tävlade den här dagen så kan man säga att det hela började när jag 13:40 ringde till Martin för att höra läget. Då fick jag svaret att Martin hade runt 3kg, Larsson runt 4kg och Baddarn någonstans mellan 4-5kg. Jag ringde därefter till Perra (Per-Åke Södergårds, Martins pappa) och fick svaret av honom att det fanns mellan 3 och 4kg abborre i hans kunt. Jag meddelade Ankan (Martins mamma) hur läget var och vi trodde att det skulle sluta någonstans topp 20. Jag sa dock tilll Ankan att jag trodde Martins vikt var närmare 4kg. Något jag lärt mig då han alltid brukar underdriva sin vikt. Lägg det på minnet;)
Vi trodde vinnarvikten skulle bli runt 6-7kg. Det verkade ju ändå som det nappat skapligt när de rapporter man fått är över 3kg.



Vi stod där och väntade och såg fler och fler dyka upp bakom träden som skymde vår sikt. Allihop kunde vara Martin tänkte vi, och vi såg ingen Perra heller. Så det var spännande. Men när det var cirkus kvarten kvar utav ingångstiden dök perra upp och meddelde sin ledarvikt på 3,8kg. Då började vi ana hur det här kunde sluta. Vi hoppades mer och mer på att Martin skulle hinna in i tid. Jag förstod också att Baddarn låg ritkgt bra till idag. Det Var det fler som förstod. Då Larsson gång på gång fick rapporter från målfållan och tillsammans med Baddarn spurtade han mot medalj.



I målfållan stod även Baddarns far Hanse och jobbade på grabbarna som var där på isen frenetiskt tågande mot honom och målfållan. Kanske förstod han redan då vart det hela skulle leda.



När jag anlände ner till målfållan så var alla där. Vissa nöjda och vissa missnöjda. De som utmärkte sig mest ur mängden var far och son Rehnman. Som stod mitt i den grupp utmattade pimpelfiskare. När Hanse sedan lämnar målområdet syns tårarna på hans kinder och det sägs vara hans livs bästa dag. (Är ej bekräftat eller dementerat)
Jag tror dock det är ett av pimpelsportens mest känslofyllda stunder.



Baddarn vägde in 4,8kg, Larsson 4,6kg och Martin 3,9kg. Där var och de tre högsta vikterna och Perra hade den fjärde högsta vikten på 3,8kg. Därmed slagen av grabben sin med dryga hektot och snuvad på bronset.
Medans Hanse var lycklig av sonens bedrift så är jag ganska säker på att Perra inte var lika glad över att Martin hade snuvat sin egen far på en SM-medalj. Där insåg jag att de rapporter jag fick från sjön mellan 13:40 och 13:45 sammanfattade årets individuella SM i pimpel.



På söndagen väntade lagtävlingen och det var dags för mig själv att stiga in i handlingen. En handling jag inte anser mig själv påverka så mycket. I bästa fall så var vårt lag statister. Vi gjorde dock en bra satsning och fullföljde vår taktik. Dock lyckades det inte denna dag.



Istället får jag gratulera de lag som lyckade bättre. Närmast tänker jag på Herrveteranlaget från Woxnadalens SFK som tog guldet i deras klass. Ett gäng "gubbar" som man är uppvuxen med på isarna. Laget bestod utav Gunnar Nordlund, Kjell Nordlund, Per-Anders Nyberg och Lasse Elvinsson. Ett lag som utstrålade ungdomlig lycka denna dag.

Får även gratulera ett splittrat Flugan-lag som tog hem rubbet med 3 inplockade reserver då det inkvalade laget stod på studenternas och såg Bollnäs bli slagen av Hammarby i bandy. Är rätt säker på att de ångrar sig ett tag framöver.

Även far Rehnman fick en medalj på sm, där hans lag från falubyggden tog silver i herrveteranklassen.



Tack alla för en trevlig helg och Skinnkroken för ett bra arrangemang.
Men det som jag kommer minnas mest är nog ändå hur stolt en far kan vara över sin son.

Resultat, seniorklassen, Lördag
1 Mikael "Baddarn" Rehnman, Öbacka SFK, Västernorrland, 4810 gr.
2 Thomas Larsson, Svegs SFK, Jämtland, 4608 gr.
3 Martin Södergårds, PK Nordic, Västerbotten, 3950 gr.


/Erik