En otrolig påskhelg

För egen del var årets påskpimpel en upplevelse utöver det vanliga. Med tävlingsresultaten 1,1,2,1,6 på i tur och ordning Skärtorsdagspimpeln (Fågelsjön), Bybergspimpeln, Turingepimpeln, Vikinganappet samt OS Storhamrasjön kan man inte annat än vara nöjd då påsktävlingarna som bekant bjuder på hårt motstånd.

Redan innan påsk hade jag en riktigt fin säsong på g, med SM i Dalarna som enda egentliga besvikelse då jag inte hann in i tid med min fisk. Men därefter, d.v.s. före och under påsken, har formen minst sagt kulminerat.

Skärtorsdagsnappet på Fågelsjön var en härlig inledning på påskfisket då jag kom på grov fisk och lyckades vinna på 12,2 kg. Två tappade pirkar på grunt vatten vittnar om att sjön håller flera kilosklumpar. Fisket här kring Sveg kan vara svårbemästrat, som många kompetenta fiskare har fått erfara genom åren, men efter att ha fiskat här i några år så hävdar jag att det finns nycklar att upptäcka för den som ger sjöarna en ärlig chans…

På långfredagens Bybergspimpel hade jag taktiken klar. Jag hade varit på tävlingen en gång tidigare och känslan var att det stället jag var på då inte skulle kunna räcka till vinst om fisket skulle bli likartat som den gången. Jag valde därför att starta i ett annat område som jag efter lite efterforskning kommit fram till hade hållit fisk de senaste åren. Jag fick dessutom fisk tämligen omgående, valde att stanna kvar när fisket avtog, kämpade på in på målsnöret och lyckades hålla undan närmast före en starkt avslutande Ove Jonsson och en smart fiskande Micke Wiström. Riktigt härligt!

På Turingepimpeln hade jag också varit en gång tidigare. Här hade jag två alternativa strategier. Antingen höger eller vänster ut med avruskningen på sjön. Sist hade jag varit till höger och fått dåligt, men då startade det också på tok för många där sett till hur stor yta fisken verkade husera på. Avvaktade därför i kön av fiskare som drog sig mot avruskningen och väl nere i området insåg jag att endast tre fiskare drog sig bort mot högersidan. Därmed var saken klar, jag girade över mot den delen av sjön och hoppades på att det skulle vara lite bättre där den här gången samtidigt som vi skulle vara betydligt färre som skulle få dela på fisken. Vi fick också fisk direkt från start och även om nappytan var lika liten som förra gången jag var där så ökade det en del i kunten den här gången eftersom man fick fler hål per man. Jobbade ihop någon enstaka fisk sista timmen när allt fiske hade dött av och missade dessutom en riktig kluns i hålet med 10 min kvar. Vägde slutligen in en påse på 5,3 kg. Trodde det kunde räcka till en 4-5 plats men till sist visade sig endast en fiskare, Sten Ek, ha mer med sina 6,4 kg. Flytet verkade hålla i sig!

Söndagen och Vikinganappet. En av säsongens absoluta höjdpunkter. Nytt för i år var att starten gick från Camp Viking, ett stenkast från där jag vann tävlingen för några år sen. Att stanna där var ändå inte ett alternativ för mig då jag tyckt att fisket där hade varit känsligt de gånger jag har gått från ”andra startstället”. Istället ställde jag in siktet på att komma iväg en bit på sjön för att få 4 timmars fiske på fria ytor eftersom det antagligen skulle vara en fördel gentemot många närmare starten. Hur långt jag behövde gå kändes mindre viktigt men när jag tittade bakom mig en bit in i sundet insåg jag att högst ett 10 – tal fiskare verkade ha samma taktik som mig. Baddarn och jag, som legat i tät tillsammans med Jim Bekken, önskade varandra skitfiske innan vi vek av åt olika håll. Till sist blev vi sju fiskare på sista delen av sundet och norrut. Jag, Erik, Jim och Mikael Andersen på den ena kanten, Sonny Wiberg, Baddarn och Anders Bergman på den andra. Längre ner i sundet skymtade vi Rosa Mössan och Anders Olofsson. Därmed fick alla vi möjlighet att fiska ostört. Fick sporadiskt med fisk på inledningen av tävlingen och efter en bättre 3:e timme stannade mitt räkneverk till sist på drygt 200 fisk av blandad storlek. Sonny som under den sista timmen anslutit till sidan som Erik, jag, Jim och Andersen huserade på hade i stort sett samma antal som mig men svor över att han fått för mycket smått. Jag bedömde att jag antagligen hade åtminstone runt 9 kg, dvs 45 gram i snitt. Erik hade inget räkneverk men trodde han hade runt 10 kg och mina förhoppningar om att ta slutsegern var tämligen små i det skedet. Gav dock inte upp utan chansade och stannade kvar 5 minuter längre än Sonny och Erik och avslutade med några finare fiskar innan jag fick börja springa ”hemåt”. Väl vid Invägningen fick jag veta att Hans Erlingsson hade fiskat bra i vanlig ordning och ledde på 10,6 kg och att Erik inte hade lyckats slå den vikten (10 kg jämt). Slog över min fisk i påsen och vägde in som näst siste man. Kände att påsen var tung men var osäker på om det skulle räcka. Riktigt spännande att sätta påsen på vågen och en nästintill euforisk känsla när den visade på 11,2 kg! Att få vinna Vikinganappet en andra gång kändes givetvis otroligt stort. Vi beslöt oss redan då på plats att inte stanna kvar på kvällstävlingen vid Gällö såg (även om den ingick i Pimpelsport cup samt att jag tyckte mig ha en bra plan till den) utan vi ville hellre ladda om batterierna till dagen därpå…

Dagen därpå var det således dags för påskens femte drabbning. OS på Storhamrasjön. Jag hade siktet inställt på sjöns övre del vilket innebär 8 km enkel resa. Och det är som bekant inte bara att ta sig dit upp utan det är först när man väl är uppe som tävlingen faktiskt börjar. Kände mig dock ovanligt fräsch i kroppen för att vara påskhelgens sista dag och kunde jogga tillsammans med Erik och Andreas Möller hela vägen upp på 45 min i fint före, samt hålla ett bra tempo även därefter. Började helt ensam och fick retligt nog en usel start. Inte ett napp första halvtimmen innan jag fick två bonusfiskar på 2-3 hg vardera. Borrade några hål till i området och fick en del mindre fisk men inget ös. Fisken kändes lite seg och det var till att beta med fjädermygg till en början i hålen för att få igång dem överhuvudtaget. Sprang därefter över till nästa fjärd, vickade ett ställe och insåg att Jonas Gustafsson redan hade intagit ett annat jag hade tänkt testa. Såg den gode Jonas satt och handdrog småfisk och såg även att Stefan Gren smög upp fisk lite längre ut (efteråt visade det sig vara riktigt fin fisk Stefan fick). Tänkte att det inte var lönt att gå in på någon av dem då sjön har oändligt många ställen så jag drog tillbaka till fjärden jag startade i och började leta vidare där istället. Hittade till sist två hål närmare starten som gav både bra antal och medelvikt (30-50 gram), men tiden var vid det här laget knapp och än en gång chansade jag lite och satt kvar in i det sista. Efter en jobbig ingång där jag först och främst fick springa ikapp 500 meter på ”älgarna” Erik och Jonas G kunde jag (som är en myra i jämförelse med dem) stappla in vid sjökanten med tre minuter till godo. Påskens fysiska ansträngningar var äntligen över! Väl inne fick vi höra att de rykten som florerat ute på sjön om monsterfiske i ”sundet mellan sjöarna” stämde. Laxen vägde in nytt sjörekord(!!) på över 21 kg före Ove Pettersson på 19 kg och Rosa mössan på 16,6 kg. Jag vägde in 12,5 kg och kom 6:a totalt på det. Nästan så jag är lika stolt över den egna insatsen på OS som segrarna tidigare under påsken för jag fick verkligen lägga ner både själ och hjärta för att skapa ihop den vikt jag fick. Och att bli total 6:a på OS är inte fy skam!

Summa summarum en otrolig påskhelg där vi kuskat runt och haft riktigt roligt tillsammans även utanför tävlingarna. Tack P-A, Erik, mor och far för det!

En tävlingshelg återstår för min del innan jag kopplar av på någon fjällsjö efter röding. SM-tävlingarna blir givetvis otroligt tuffa drabbningar men jag ska göra ett försök att bemästra Norsjön bättre än sist det begav sig. Har dock en känsla av att det finns många som vill blanda sig in i leken där…

Hejs!
Martin